Emilia/lillans

Emma - skulle inte du kunna skriva om hur du var förut, de gamla tiderna..? och lägga ut massa gamla fjortisbilder och när du var blond! :) skulle vara kul. kram

Blir fett glad när någon skriver sånt här även fast jag inte har någon aning om vem du är. Men mina fjortistider är ju typ legendariska och sjukt roliga. Hade många ytliga kompisar dock som jag inte riktigt förstod mig på. Jag hängde jätte mycket med Louise, som är den enda personen som inte var yta för mig. Vi satt ihop, så var det. Vi var lillans och lolloh. De var så himla roligt att vara med henne. Hur allt började var att jag en dag, gick med mina kompisar till elverket. Jag var liten och inte alls speciellt fjortis, jag gled dit i hopp om att ha en kul kväll. Paow kommer fram till mig och säger massa fina komplimanger och där kommer vägen till den perioden för mig och Lolloh, vi blev mer och mer på elverket, mer och mer tonåringar och vi hade riktigt kul. Paow skrev en playahead press om mig och jag flick flera tusen besökare och hundratals vänförfrågningar. Jag vet inte riktigt hur folk uppfattade mig, jag hade nog ganska starka åsikter. Men även om sånna saker som folk tror att jag gjorde, jag rökte aldrig, drack aldrig, hade inte dom här korta shortsen. Jag hade min egen personlighet, vilket jag är väldigt glad för. Det har mina vänner Emilia och Denice alltid sagt, de har varit mina vänner sen väldigt länge och har alltid tyckt att jag var samma person, trots att Denice hatade elverket och sånt så var jag ändå inte som dom andra jag var med. Jag var väldigt personlig, hade som sagt starka åsikter, minns så väl en tjej en gång som hette Saga. Hon var på elverket med en öppen skjorta så att man såg hela BHn och jag tyckte de var så hemskt, jag sa åt henne att hon såg billig ut. Och hon lyssna på mig, men samtidigt var jag inte vackra flickan själv. Jag och paow, trodde verkligen att vi var något. Gled före alla i kön, kom in gratis, tog folks lysrör, var alltid och dansade i alla ringar. Jag minns så väl en dag, det var dagen innan julafton 2008, jag och massa folk var på grönalundsjulmarknad, och vi hade så himla roligt. Jag fick en dildo i julklapp av sacki, och sacki och ridha bråkade om vem som skulle få mig, vi åkte popexpressen och snodde en julgran och hade de kul. Vi var ett gäng på ca 50 personer, som var med varandra varje dag.

Ja jag tror folk inte gillade min personlighet allt för mycket, alltså de folk som inte kände mig. Jag var faktiskt en rätt töntigt och lugn fjortis, förutom att jag såg ut som jag vet inte vad. Jag hade ju de alla hade x 10. Hemskt fult var det. Men jag måste verkligen säga att de var en av de bästa tiderna i mitt liv. Där jag hade sjukt roligt, hade en hemskt bra vän, träffade min första kärlek, hade många strökompisar vilket har gett mig perspektiv för mycket. Hoppas du nu har fått en bild på vem jag var. Jag har tyvärr inga bilder på den här datorn, och min förra försvann alla bilder på, jätte tråkigt. Men i den här filmen så är jag den första personen http://www.youtube.com/watch?v=DN6slZusDCo&feature=player_embedded och på den här filmen är jag på 2:50 http://www.youtube.com/watch?v=dU6ifN_sY_M&feature=related




du gör mig hel


Saknad

jag saknar dig håkan :(

WIE

längtar till den 28/10, ulrik munther!!!!!

<3

Du sitter och funderar över ditt liv med tårar i ögonen, skickar iväg ett meddelande till din vän i hopp om att någon ska förstå. Det du inte vet är att det finns en person där ute som bryr sig mer än vad någon annan kommer att göra. Den kommer bry sig mer än vad en förälder, pojkvän, man eller en vän gör. Vad det än handlar om så vill den personen vara den som är där när du är som gladast och när du är som ledsnast. Men det är också hon som vill upprepa samma skvaller om helgen flera gånger, det är hon som bara vet vad du egentligen tycker om. Det är din bästa vän, den som accepterar dig vad du än i livet väljer. Så jag hoppas att du nu förstår att det finns någon som tänker på dig, dag som natt och vill att du ska ha de bästa som någon kan få. Det är jag som är den bästa vännen. Och den som känner igen sig i texten är du, Nikki.

Min förebild

Och jag skulle ha ringt dig ikväll, men handen fastnade framför mig. Och jag skulle sagt att jag älskar dig, men stolthet kom i vägen. - ett citat av alla tusen ord som håkan har sjungt ut. jag blir varm av hans ord, alla hans texter prickar in så bra på mitt liv, jag har byggt upp allt till mitt eget. fått filmer i huvudet till olika låtar, jag undrar hur håkans bilder ser ut. om han har lika bilder som mig, några av er tycker säkert att jag är konstig som skriver såhär. men jag är glad över det, glad att jag har min förebild och en person som jag kan lyssna på i timmar utan att lyssna, hans ord tröstar bättre än någon annans, de är så vackert. såg nyss två steg från håkan och sjöng med i varje ord, log och grät hela filmen för att jag saknar det så mycket, skulle göra vad som helst för att stå och skrika/gråta och le av lycka på en konsert med håkan just nu. sen så till amanda, jag känner igen mig i varje ord hon säger. det är som att min själ har hoppat ner i hennes kropp och förklarar allt för mig. när jag ska förklara allt låter det mest bara konstigt, men när hon pratar låter det så lätt. varför är det alltid så? att någon annan har så lätt för något som man själv knappt kan förklara, fasst man känner, sjukt mycket. jag är så lycklig just nu, jag är som kär. jag kanske är det, vem vet. det finns en bra person i mitt liv, som jag tycker om. håkan kanske får mig kär, hans texter kanske påverkar mig så mycket att jag tror att jag är något, de hade varit något. blivit kär i kärleken kanske är det jag är.

Tack till er

jag vet inte varför jag fortsätter skriva på min tråkiga blogg när den ändå inte används flitigt, de är konstigt att ni fortfarande tittar in, varje dag. samma antal läsare hoppas att jag ska skriva något, men det är konstigt att ni inte bryr er tillräckligt mycket för att ta tag i mig och säger att jag ska skriva något, kanske väntar ni på ett inlägg som det här. inte handlar om någonting. mitt liv är bra just nu, jag trivs som det är. det finns personer som gör mig otroligt glada, mina vänner som jag vet finns där för mig, jag är så glad att jag valt bort alla ytliga vänner som jag förut hängde med, inte för att de var ett större fel på dom, men man vet de personer som man har nära. även om jag inte alltid träffar de som faktiskt står mig närmast, tycker vi borde ses snart. tycker inte ni?

Håkan

När tiden är rätt ska jag plocka upp dig och ta dig långt härifrån.

RSS 2.0